Knäledens anatomi

Knäledens ben

Knäleden är kroppens största led och består av fyra olika ben, ledkapsel, ledband, menisker och muskler.
Latin Svenska
Os femur Lårbenet
Os tibia Skenbenet
Os fibula Vadbenet
Os patella Knäskålen

Knäledens brosk och ledytor

Knäledens ledytor är täckta av brosk. Brosket är en några millimeter tjock hård beläggning av broskceller som bildar en hal och glatt glidyta som minskar friktionen mellan benens ledytor.

Lårbenets nedre del bildar två separata ledytor (mediala och laterala condylen) med en fåra mellan dessa ledytor. Knäskålen (patella) ligger i denna fåra (sulcus interocondylaris) och är formad för att glida i denna fåra.

Vadbenet är ett tunnt och långt ben som ligger på utsidan av underbenet mellan knäleden och fotleden. En del av knäledens muskler och ledband fäster på vadbenet.

Knäledens ledkapsel

Ledvätskan (synovialvätska) bildas i synovialmembranet som är ett tunnt membran som kläder ledkapselns insida.

Ledvätskan är både smörjande för broskets glatta yta och innehåller näringsämnen för brosket.

Ledkapseln omger hela knäleden, i ledkapseln löper viktiga förstärkningar eller band som kallas för ledband.
Anatomi

Ledkapsel och ledhinna

Anatomi

Bilden visar en genomskärning av en led. Ledkapselns insida är täckt av en ledhinna (synovialmenbran). Ledvätskan bildas i ledhinnan.

Ledvätskan smörjer broskets glatta yta.

Knäledens ledband

Knäledens ledband stabiliserar leden. Varje ledband har en speciell funktion för att stabiliserar knäleden vid olika typer av rörelser.

Yttre ledbandet

Det yttre ledbandet, laterala kollateralligamentet (LCL), löper på utsidan av knäleden. Från lårbenet (femur) till vadbenet (fibula).

LCL förhindrar att knäleden viker sig utåt. Vid ett våld mot insidan av knäleden kan knät vika sig utåt och det yttre ledbandet skadas.

En omfattande skada av laterala kollateralligamentet kan ge en besvärlig instabilitet i knäleden. Operation brukar rekommenderas.

Anatomi

Inre och yttre ledbandet

Anatomi
Skador på det inre ledbandet MCL; mediala kollateralligamentet) är inte så ovanligt. Det kan ge en övergånede instabilitetskänsla i knäleden. Skador på det yttre ledbandet (LCL; laterala kollateralligamentet) är mer ovanligt. Dessa skador kan ibland vara nödvändiga att operera

Inre ledbandet

Mediala kollateralligamentet (MCL) är ett ledband som löper över knäledens insida. MCL förhindrar att knäleden viker sig inåt.

Det inre ledbandet kan skadas om man får ett våld mot utsidan av knät, så knät vill vika sig inåt. Skador på mediala kollateralligementet är oftast självläkande och kräver normalt sett inte operation.

Främre korsbandet (ACL)

Knäleden har två korsband. Ett främre och ett bakre korsband. De kallas för korsband för att de korsar varandra mitt inne i knäleden. Främre korsbandet är en av knäledens viktigaste strukturer.

Det främre korsbandet förhindrar att under benet rör sig för kraftigt framåt vid belastning av knäleden och stabiliserar knäleden vid vridande rörelser i knät.

Vid en främre korsbandsskada är det vanligt att man får en instabilitet och en funktionsnedsättning i knäleden. Det är vanligt att främre korsbandsskador ger så pass stora problem att man måste opereras.

Bakre korsbandet (PCL)

Det bakre korsbandet fäster på baksidan av skenbenet (tibia), korsar det främre korsbandet och fäster i lårbenet (femur).

Det bakre korsbandet förhindrar att underbenet böjs för långt bakåt i knäleden.

Bakre korsbandsskador är relativt ovanliga.

Knäledens menisker

Knäledens menisker minskar belastningen på knäledens glidyta. Meniskerna är mjuka och lite elastiska vilket gör att ledytan (menisk + brosk) blir lite större ju hårdare den belastas. De skyddar på så sätt ledytan (brosket) från att utsättas för slitage (artros)

Yttre menisken (laterala menisken)

Den yttre (“laterala”) menisken är O-formad (cirkulär) och har en ännu viktigare roll och förmåga att dämpa stötar.

Den yttre menisken står för 70% av stötdämpningsförmågan i yttre ledkammaren.

För att klara stötdämpningen är den yttre menisken mer rörlig och har inte lika stor stabiliserande funktion som den inre menisken.

Anatomi

Inre och yttre menisken

Anatomi
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Praesent et arcu id nunc aliquet pharetra posuere aliquet nisl. Praesent lacinia consectetur luctus. In dictum lacinia velit, non dapibus tortor lobortis vitae. Suspendisse id tempor ipsum. In tincidunt elementum est, vitae scelerisque velit venenatis sed. Nulla vel viverra nisi

Inre menisken (mediala menisken)

Den inre menisken (“mediala”) är C-formad och sitter ganska hårt fast mot underbenet.
Den ökar stötdämpningsförmågan med 50% i den inre ledkammaren i knäet.
En “fördjupning” i ledytan bildas som gör knät stabilare.

Vid en skada på knäledens stabiliserande ledband, ökar belastningen på den inre menisken , vilket gör att den inre menisken lättare skadas.

Muskler runt knäleden

Flera stora muskler runt knäleden spelar en viktig roll för att böja, sträcka och stabilisera knäleden.
De viktigaste musklerna är quadricpesmuskeln och hamstingsmusklerna.

Quadricepsmuskeln

Quadricepsmuskeln är kroppens största muskel och sitter på framsidan av låret. Den är knäledens sträckmuskel. Den består av fyra olika muskler som förenas genom quadricepssenan som fäster på knäskålen (patella).

De fyra muskelbukarna (rectus femoris, vastus intermedius, vastus lateralis och vastus medialis) fäster via knäskålen i tibia, skenbenet.

Quadriceps tränas framför allt genom benspark. Men även genom knäböj och benpress.

Hamstringsmusklerna

Hamstringsmusklerna (biceps femoris, semitendinosus, semimebranosus) sitter på baksidan av låret och är knäledens böjmuskel. Den fäster på ömse sidor om knäleden och bidrager till knäledens stabilitet.

Denna muskelgrupp skadas ibland hos individer som utför extrema sträckrörelser som fotbollsspelare.

Vid vissa typer av ledbandsoperationer (ex. främre korsbandsskada) kan dessutom de hamstringssenor som fäster på insidan av knäleden ersätta det gamla ledbandet (transplantat).