Meniskskada i knäleden
Meniskskada
När en menisk går sönder, tappar den skadade delen av menisken sin stötdämpande funktion. Ledbrosket, ledens glidyta, utsätts för större krafter när vi belastar benet. Den ökade belastningen kan leda till slitage av ledbrosket (artros) i knäleden.Orsaker
Med åldern blir menisken mindre gummiartad-flexibel och istället mer stel och spröd. Blodkärlen i menisken minskar också med ålder. Det ökar risken för skador i framför allt den tunnare delen av menisken som inte har några blodkärl. Belastningarna på brosk och menisk är större i den inre ledkammaren. Därför är det mycket vanligare att den inre menisken (mediala menisken) skadas. Den vanligaste meniskskadan uppkommer genom naturligt åldrande av menisken.
Symptom
Låsningar: När menisken lossnat och fastnat mitt i ledspalten kan det vara svårt att sträcka ut knät. Man måste lirka lite för att att menisken skall lossna. Små lösa bitar av menisken kan ge en känsla av upphakningar i knäleden.
Svullnad: När en större del av menisken plötsligt rivs loss kan man få en ordentlig blödning i knäleden som ger en påtaglig svullnad. Vanligen ser man dock ingen svullnad av knäleden. Ibland svullnar knät till efter perioder av belastning och smärta.
Behandling
Meniskskador kan sällan läka ihop och behandlas vanligen i första hand med sjukgymnastik. Vid uttalade smärtor och funktionsbortfall i knät kan operation vara ett alternativ. Vanligen avlägsnar man skadade delar av menisken, men i vissa fall går det att sy fast meniskskadan. Det är individuellt hur “ung” man är i sina leder och det går därför inte sätta en åldersgräns för en viss behandling. Hos en lågaktiv patient med knäsmärta i medelåldern där man hittar åldersförändringar i menisken skall man alltid prova sjukgymnastisk behandling vilket ofta leder till symtomfrihet. Om det är en fysiskt högpresterande medelålders patient som helt plötsligt fått en aktivitetsbegränsning och utredningen indikerar meniskskada så är effekten av sjukgymnastisk behandling sannolikt mer begränsad och man kan rekommendera kirurgisk behandling i ett tidigare skede.Artroskopi
Meniskskador opereras med titthålskirurgi (artroskopi) Menisken har inte har någon självläkande förmåga i den inre ⅔ av menisken. Sprickor i detta område måste oftast behandlas med att det skadade området tas bort. Skador i den yttre ⅓ delen av menisken har läkningsförmåga om man stabiliserar-reparerar skadan, dvs. syr fast menisken. Andelen reparerbara meniskskador är större hos yngre patienter .Partiell meniskektomi
- Det vanligaste ingreppet, då de flesta skador är belägna i den inre ⅔ av menisken.
- Det trasiga flikiga området på menisken trimmas till en stabil, jämn kant.
- Du får belasta fullt på benet direkt efter operationen.
Menisksutur-Reparation
- Menisken sys fast och bevaras i sin helhet.
- Operationen går oftast att göra med titthålsteknik men ibland behöver det kompletteras med ett litet hudsnitt
- Menisksuturen måste skyddas med ett knäskydd under 6 veckor efter operationen.
- Läkningsfrekvens om det görs i samband med ligamentrekonstruktion ca 90 %.
- Läkningsfrekvens om det görs som isolerat ingrepp mellan 50-60 %.
Meniskimplantat/Menisktransplantation
Vid stora komplexa skador på menisken är det vanligt att stora delar av menisken måste tas bort. Det pågår forskning med konstgjorda meniskimplantat. Men även menisktransplantationer, där man använder menisker från avlidna. Erfarenheterna i Norden av dessa metoder är begränsade och det betecknas som experimentell kirurgi.Inre meniskskada
Den inre meniskskadan dras ut med en hake
Skadan klipps bort
Skadade delar av menisken stansas bort
Meniskskadan sys fast
Den lösa delen av menisken sys fast